Det som gör mig mest ledsen..
Lika bra att skriva ut allt som finns i huvudet. ... Är tanken på att när jag å J flyttar så kommer killen jag bott med i sju år å fortfarande älskar mest troligt att supa ihjäl sig å mina barn kommer förlora sin pappa pga att han har en sjukdom å att jag inte orkar stå vid hans sida och vara den arga ledsna tills han inser det själv.
Det är fasiken det absolut värsta att inse att man inte orkar längre. Att behöva ge upp kampen jag kämpat varje dag för att alkoholen ska hålla sig på rimligt avstånd. Men sakta men säkert har den där envisa förbannade alkoholen smugit sig in i vardagen å sen jag gav upp så finns det inget som stoppar den från att ta P helt i sina armar.
Jag kan inte skrika, gråta och hota om att flytta längre för det biter inte längre. Det beslutet har jag ju redan tagit. Å även om jag kommer nå bättre av att inte behöva vara den arga ledsna varje dag så gör det fysiskt ont i mig när jag tänker på vad det är jag lämnar kvar..
Det är fasiken det absolut värsta att inse att man inte orkar längre. Att behöva ge upp kampen jag kämpat varje dag för att alkoholen ska hålla sig på rimligt avstånd. Men sakta men säkert har den där envisa förbannade alkoholen smugit sig in i vardagen å sen jag gav upp så finns det inget som stoppar den från att ta P helt i sina armar.
Jag kan inte skrika, gråta och hota om att flytta längre för det biter inte längre. Det beslutet har jag ju redan tagit. Å även om jag kommer nå bättre av att inte behöva vara den arga ledsna varje dag så gör det fysiskt ont i mig när jag tänker på vad det är jag lämnar kvar..