jopricken

trodde det skulle kännas hemskt att bo själv. men det är så lugnt och skönt. Jag är inte arg och besviken och förväntar mig att någon ska komma hem å hjälpa mig. utan jag diskar min disk å tvättar min tvätt och plockar undan. och J skolas in på ny förskola och vi träffar hans pappa när han är nykter. och det känns inte konstigt utan skönt på något sätt. som att återse en gammal vän.

Imorgon kommer P hit och ska sova över, ta sista dagarna av Js inskolning medans jag återgår till att plugga. det kanske känns konstigt dock. att dela säng igen. en liten en dessutom så vi måste kramas. Tror dock det är väldigt bra. Dessutom är det ju passande nog farsdag :)