jopricken

Den farligaste frågan i mitt liv just nu.

JAG VET INTE.

följd av tårar.

 

Hur är det meningen att jag ska må?

I 7 år har jag levt med någon, Vi har delat glädje och sorg.

Vi har en fantastisk härlig unge på snart 18månader och om 5-6 veckor så kommer det en till.

Det är meningen att det här ska vara den finaste tiden i våra liv.

Man ska längta efter och älska sina barn tillsammans.

och man ska älska varandra.

 

Man ska inte bråka och må dåligt och känna sig tvingad att separera för att man inte står ut med att se den andra må dåligt och kasta bort sitt liv på något så meningslöst som alkohol och ångest.

 

Ska jag vara ARG? Ledsen?

 

GLAD?

 

Jag får höra hela tiden att jag är stark och gör det rätta för mig och mina barn.

Men för honom då? är det verkligen så man gör? Lämnar den man ska älska som mest när han behöver någon som slåss och blir arg och tvingar honom till att ta tag i sitt liv.

 

Jag skulle vilja sparka in honom på beroendemottagningen. tvinga honom att prata med någon. SLÅSS!

Få honom att må bra och se allt det fina i sitt liv han bara kastar bort. ta honom i örat och skaka honom tills han förstår.

 

Men när man inte orkar mer då? När man alltid är den som är dum i huvudet. som överdriver och blir dumförklarad av hans idiot jävla äckel kompisar som skiter i att hans liv blir förstört. som skiter i om han träffar sina barn. som tutar i honom en massa skit för att allt som betyder något i deras patetiska liv är att ha någon att knäppa nästa öl med.

 

Måste man vänta tills han förstår, tills han tar tag i det, tills han vill ha hjälp?

Jag börjar tvivla på att den dagen någonsin kommer att komma...